Matt 3:13-17 (Tidigare publicerad 2008-01-12)
För mig är dopet en symbolisk handling, som inte alls känns nödvändig för min tro. När man inom kyrkan började tvista om huruvida barn- eller vuxendop var det rätta, så att man pga detta bildade olika trosinriktningar och samfund, tror jag Gud suckade och ruskade på huvudet och tog det hela som ett sjukt skämt, om nu Gud haft möjlighet att visa något genom kroppsspråk.
Säkert kan dopet vara en hjälp för en del människor, en viktig vändpunkt, en andlig upplevelse eller en högtidsceremoni för ett viktigt beslut, men att en sådan handling skulle ha någon avgörande betydelse inför Gud, verkar lite väl bagatellartat och småaktigt för att vara trovärdigt för mig.
För dem som tycker dopet är viktigt och tror att Jesus är Gud, kan naturligtvis denna söndags evangelietext tolkas som ett slags bevis för det, men jag är inte en av dem.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar