måndag 1 december 2008

"Guds barn"

Mark 10:13-16 (Tidigare publicerad 2007-12-29)
Jesus och barnen

I förrgår hade jag förmånen att umgås lite med en alldeles bedårande människa på 1½ år. Det är så härligt att se hur självklart och enkelt ett litet barn tar in och lär sig kommunicera med ljud, miner, tecken och gester.

Att ta emot Guds rike. Att med ett öppet sinne, se och utforska världen. Att bara vara i den totala tilliten. Att vara som ett barn. Närvarande.

När tilliten skadas, när vuxna sviker och utnyttjar, uppstår rädslan och misstänksamheten. Kanske börjar vi förvänta oss att bli illa behandlade, att alla som närmar oss är ute efter något. Har vi negativa förväntningar så blir det vi får uppleva sorgligt nog oftast negativt. Går det att bryta en sådan ond cirkel?

Ja, vad har vi egentligen för val? Liv eller död? Tillit eller misstro? Vad har vi att förlora?

Igår träffade jag en annan underbar människa som hunnit fylla 50 år. En människa som blivit sviken på det mest fruktansvärda sätt som tänkas kan. Hon har på nytt fyllts av liv! Hennes förundran och tacksamhet över gryningsljuset och hennes tillit till livet är som barnets. Guds rike tillhör sådana som hon!

Det enda som kan skilja oss från Guds rike är vi själva. Det finns där tillgängligt för oss hela tiden.
Vi finner det genom att öppna våra sinnen!

Inga kommentarer: