"Domsöndagen"

(Tidigare publicerad: 2007-11-23)

Matt 25:32-46
Människosonens dom

På söndag är det Domssöndagen och då läses denna text i många kyrkor. När jag tolkar den här texten läser jag: När medvetenheten om Varandet kommer i sin härlighet tillsammans med alla sina änglar, då sätter sig Varandet på härlighetens tron i människornas hjärtan!

Vad händer då? Jo då tror jag att Varandet skiljer Kärleken från egot. Varandet avvisar egoismen i vårt liv och befrämjar kärlek och medmänsklighet.

Kärleken är det som aldrig upphör. Kärleken är evig. Vårt ego är förgängligt och kommer att upphöra.

Kärlekens kraft tror jag består även när vår kropp dör. När kroppen dör och ej längre skiljer våra själar åt, tror jag att det kommer att bli uppenbart för oss att det vi gör för en medmänniskas bästa gynnar vårt gemensamma Varande.

Helvetet tror jag endast kan existera i den människa som helt styrs av sitt ego. Helvetet existerar då som en illusion i den människans liv, en illusion som kan gå upp i rök när Varandet avslöjar den.

När man inte längre står ut med sig själv och sitt liv är avslöjandet nära, då väcks möjligheten att släppa illusionen om jaget och kliva ut ur egots trånga obekväma kostym. Att bara få vara i varandet, i Kärleken, befriande naken och närvarande.