Inledning - utvärdering

Vad ni kan läsa i denna blogg är min tolkning av vad Jesus säger och gör i de evangelitexter som finns föreslagna enligt kyrkoåret. Jag startade detta projekt för att jag ville komma fram till ifall jag fortfarande hör hemma i den kristna församling där jag är uppväxt. Jag ville veta vilken inverkan Jesus budskap har på mig idag.

Min vision är att alla kyrkor och samlingslokaler skulle vara platser där människor kan mötas i kärlek och respekt oavsett religionstillhörighet eller politisk hemvist. Mötas för att dela upplevelser och erfarenheter men främst för att uppleva gemenskap där man accepteras och älskas precis som man är.

Hade Jesus om han levt i form av människa idag, valt att tillhöra någon församling? Han var född in i judendomen, såsom jag är född in i kristendomen. Han förnekade inte sina rötter inom judendomen, men hans budskap var nytt och innefattade alla människor. Han verkade huvudsakligen utanför synagogorna i möte med den enskilda människan.

Jag vill se och bekräfta den gudomliga närvaro jag kan uppleva i alla människor, på samma sätt som jag kan se den gudomliga närvaron i naturen. Många människor har dåliga erfarenheter av vad som gjorts i religionens namn, när Guds namn missbrukats som ett maktmedel i egoistiska intressen eller för en såkallad ”god sak”. Det finns så oerhört mycket besvikelse hos människor att de automatiskt tar avstånd till allt vad Gud och kyrka heter och det med min fulla förståelse.

Jag bär inte på några negativa erfarenheter vad gäller min egen uppväxt i missionskyrkan, utan för mig fungerade församlingen som ett slags skyddsnät som kom med positiva tillrop när det gällde att framträda med sång eller säga något i gudstjänsten, så långt ifrån idoljuryns fördömande man kan komma.

I barn och ungdomsverksamheten i missionskyrkan blev jag ständigt påmind om hur värdefull och älskad jag är av Gud. Där upplevde jag inte någon form av utslagning utan aktiviteterna byggde för det mesta på samarbetsövningar där alla vinner.

Jag tycker i stort att kyrkornas verksamhet fyller en viktig funktion i samhället. Risken med församlingen är att den blir en klubb för inbördes beundran, att det blir ett vi mot världen, istället för ett vi i världen. Jag vill vara en del av helheten, samhörigheten med alla människor och vill inte ingå i en gemenskap där man måste tro på ett speciellt sätt för att få vara med.

Jag upplever att det finns ett utrymme, bortom alla ord, där vi kan nå varandra och se varandra här och nu. Där vi kan mötas om än bara för ett ögonblick, i ett uppklarat ljus. Vårt förflutna har ingen betydelse, vad vår tankeapparat har kommit fram till och dragit för slutsatser spelar ingen roll.

Kärlekens och livets mysterier är inget vi någonsin till fullo kommer att fatta med hjärnan. Vi kan försöka att uttrycka vår upplevelse genom ord, konst och musik, men på djupet är upplevelsen något obeskrivbart som bara Är.

Ett Varande som vi delar!